I typ 3 veckor ( ?! ) har jag bara mått kasst!!
Inte orkat prata, inte göra någonting..
Orkar knappt kolla på luren när den ringer...
Om dom som känner mig vet att något är fel då!

Har vart nere i verkstan och pillat på lastbilen..
Som sakta med säkert börjar att glänsa!!
Min älskade Beerda har äntligen fått en tvätt!
Och ska snart få en polering så hon också börjar glänsa igen!

Om jag visste varför jag vart off hade jag gärna berättat det!
Men nu vet jag inte det...
Verkligheten kanske springer ifatt mig och jag märker att jag inte kan
sväva på mina rosa moln hela dagarna!
Kanske det som skrämmer mig?
Ser hur mina vänner börjar att leva sina liv fullt ut..
Stopp, stanna där, nu tack! Helst igår!!
Vad händer?! MÅSTE man bli "vuxen" på heltid?
Jag tänker iaf inte bli det....
Jag vägrar att åldras utan att ha levt mitt liv!!

Märker att jag hamnar i min svacka igen..
Att man alltid, alltid, alltid umgåtts med äldre....
Nu känner jag mig så där liten och ynklig...

HATAR att jag aldrig kan prata..
Tycker att alla ska förstå varför jag gör som jag gör
säger som jag säger.. Men HUR ska man förstå det när jag
själv inte gör det? Dagens fråga får det bli...

---

EN KVINNA SÄGER ALDRIG VAD HON VILL, MEN HON HAR RÄTT ATT BLI SUR NÄR HON INTE FÅR SOM HON VILL!

---

Och nu då? Nu blev klockan så där sjukt mycket igen..
Jobbet väntar imorgon, vilket ska bli jävligt skönt!
Hatar söndagar.. Min bil ska in på service får se om de hittat nåt spännande och
om Gow;en kommer tillbaka som en ny pärla!
Spänningen är oooooooolidigt spännande! :-)
Nu står dusch på listan.. Sen ska jag ner till garaget och ge
Beerda lite kärlek, stackarn har stått hela helgen! =/




Vissa saknar man helt enkelt mer än andra!

---